Inloggning

Användarnamn:

Lösenord:




Vardagsmat

Eftersom "vardagsmaten" anses vara av stor betydelse för hälsan på sikt, är denna kokbok inriktad på just vardagsmat. Vi vet att många äter sin lunchmåltid utanför hemmet idag i skolan, på jobbet etc. Vår förhoppning är därför att denna kokbok med måltidsförslag skall vara ett bra komplement till utelunchen.

Basen är att måltiden skall motsvara gällande näringsrekommendationer och att det naturligtvis skall smaka gott. Vi har särskilt tagit hänsyn till hygienaspekter vid hantering av livsmedel så att ingen riskerar att bli sjuk av maten. Vi vet också att allt fler lägger miljöaspekter på maten, dvs. var och hur den produceras. Av den anledningen har vi även tagit hänsyn till detta vid val av råvaror och tillagningssätt. I så stor utsträckning som möjligt är vår ambition att basera recepten på svenska livsmedel.

Det finns förslag på olika typer av måltider och recept utifrån olika livsmedelsgrupper som fisk, grönsaker osv. under nedanstående rubriker/kriterier.
  • Traditionellt
  • Snabblagat
  • Mikromat
  • S.M.A.R.T.- mat
  • Festligt
  • Exotiskt
  • Vegetariskt
  • Efterrätter
  • Bröd
  • Drycker
  • Bufférätter
Olika måltider kan dock falla under flera av dessa kriterier eftersom huvudsyftet vid framtagning av recepten har varit att de skall vara lättlagade, snabblagade, valda med tanke på miljön (tillagning såväl som råvara) och uppfylla kravet att vara billiga.

Traditionellt

Flera av dessa recept är direkt hämtade från tidigare utgåvor av Hemmets kokbok. Många av recepten kan gå under benämningen husmanskost, vilka under många år var vanliga vardagsrätter på det svenska matbordet. Råvarorna är oftast svenskt producerade och passar därför väl in i rekommendationer om att välja lokalt och regionalt producerade råvaror.

Snabblagat

Med denna typ av måltid menas att den har ett minimum av ingredienser samt att såväl beredningstid som tillagningstid är kort.

Micromat

Detta är en måltid som kan tillagas utifrån olika råvaror direkt i mikrovågsugn. För att laga en rätt i mikrovågsugn krävs i regel att den totala mängden inte är alltför stor. Olika ugnar har olika effekt vilket påverkar tillagningstiden. Följ de anvisningar som bifogats ugnen. Se tillagningsmetoder.

S.M.A.R.T. -mat

Modellen ger vägledning för hur vi kan välja mat som både är bra för hälsan och miljön.

Större andel vegetabilier i form av baljväxter (bönor, linser och ärter) i maten spar resurser. Det går åt mer resurser att producera kött än baljväxter. En viss andel kött är bra främst ur näringssynpunkt (bra järn- och zinkkälla).
Mindre utrymme för "tomma kalorier" dvs. sådana livsmedel (chips, läsk, vin och godis) som ger mycket energi men nästan ingen näring. För att ge plats åt den "nyttiga" maten och att inte gå upp i vikt, skulle vi behöva halvera intaget av "tomma kalorier".
Andelen ekologiskt producerade livsmedel bör ökas främst med hänsyn till vår miljö.
Rätt kött och grönsaker. Genom att välja t.ex. lamm kan man hjälpa till med att hålla odlingslandskapet öppet. Jämfört med idag bör vi äta mer lamm och mindre kyckling och griskött. Både för vår egen och för miljöns skull bör vi äta mer rotsaker och grönsaker som morötter och vitkål och mindre av sallad, tomat och gurka. De senare innehåller mest vatten och kräver dessutom mycket energi vid odling.
Transportsnålt. Genom att t.ex. välja närproducerat och välja mat efter säsong kan man minska den belastning på miljön som långa transporter utgör.

Festligt

Även vardagen kan innebära att man vill fira något speciellt. En festlig måltid i kokboken innebär att man valt lite "festligare" råvaror, dvs. de är kanske lite dyrare och inte de vanligaste. Måltiden kanske också tar lite längre tid att laga och kan även tillåtas vara lite fetare än vardagsmåltiden.

Exotiskt

Genom ett utbrett resande och med olika kulturer i vårt land har vi fått ett allt större utbud av "exotiska" råvaror. Här finns recept som är både spännande och "heta".

Vegetariskt

De måltider som vi kallar "vegetariska" är inte traditionella vegetariska måltider utan i de flesta fall s.k. laktovegetariska. Se hälsoaspekter.

Efterrätter

För att en måltid ska få en näringsmässigt bra sammansättning behövs ibland en efterrätt som komplement. Ofta räcker det med frukt vilket oftast föreslås, men ibland vill man ha variation och därför ingår även recept på enklare och inte alltför energirika efterrätter.

Bröd

Brödrecepten i kokboken bygger på recept som lämpar sig som bröd till olika måltider. En del recept kan också utgöra bas i en hel brödmåltid s.k. "matiga mackor".

Drycker

Bland dagens konsumenter är det vanligt att man väljer att variera sina drycker främst till mellanmålen. Det kan vara såväl kalla som varma drycker. I kokboken ges några förslag på alkoholfria drycker.

Bufférätter

Här finns förslag på olika rätter som passar bra att servera på en buffé. I Matskolan kan man få tips om vad man ska tänka på när man ska ordna en buffé.