Inloggning

Användarnamn:

Lösenord:




Blandkost och vegetariska alternativ; hälsoaspekter

Blandkost

De allra flesta konsumenter i vårt land väljer att äta allsidigt med en variation av livsmedel, det som vanligtvis benämns en blandkost. Att portionsmässigt äta enligt "Tallriksmodellen" innebär att man har goda förutsättningar att förhållandet mellan protein, kolhydrater och fett blir lagom (se Matskolan; Tallriksmodellen).

Vegetarisk mat

Idag är det allt vanligare att olika grupper på grund av sjukdom, religiösa- eller etiska skäl väljer att äta vegetariskt. Det finns flera olika varianter av vegetarisk kost och nedan ges en kort beskrivning av vad som är utmärkande för dessa.

Rent generellt är de flesta överens om att vegetarisk mat, med dess rika innehåll av grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt samt grövre spannmålsprodukter är hälsosam. Kosten innehåller rikligt av de livsmedel som de flesta bör äta mer utav än vad som är aktuellt idag (www.slv.se). Man bör dock vara uppmärksam på att om man utesluter animaliska livsmedel (vilket är fallet i en del vegetariska koster som beskrivs i texten nedan) också minskar intaget av vissa näringsämnen som det finns rikligt av i de animaliska livsmedlena (www.slv.se). Således är det viktigt att betona att det krävs kunskap om näringsinnehåll i olika livsmedel för att förhindra brist av nödvändiga näringsämnen.

Demivegetarisk mat

Om man väljer att äta demivegetarisk kost innebär det att man utesluter kött och fågel. Eftersom kött av olika slag innehåller järn av god näringskvalitet, innebär det att personer som följer denna kost har svårare att få i sig järn enligt rekommendationerna (www.slv.se). Det är därför viktigt att komplettera sin kost med andra järnkällor såsom fullkornscerealier, baljväxter, sojaprodukter samt frön och gröna bladgrönsaker. Andra mineralämnen som kan vara svårt att få i sig tillräckligt utav är zink och selen. Om man väljer fisk och skaldjur , mjölk och mjölkprodukter samt ägg och Quorn är dessa livsmedel ett bra tillskott av nämnda mineralämnen.

Lakto-ovo-vegetarisk kost

En lakto-ovo-vegetarisk kost innebär att man utesluter kött, fågel, fisk och skaldjur. Detta är goda källor till mineralämnen som järn, zink, selen samt vitamin i form av D-vitamin. För att inte lida brist på dessa näringsämnen bör kosten innehålla fullkornscerealier, baljväxter, mjölk- och mjölkprodukter, Quorn, frön och gröna bladgrönsaker.
Personer som väljer att äta denna kost har också svårt att få i sig omega-3 fettsyror, vilket det finns mycket av i fisk. För att få i sig dessa fettsyror rekommenderas att äta vegetabiliska oljor såsom raps- och linfröolja, linfrön, valnötter och sojaprodukter.

Laktovegetarisk kost

Att vara laktovegeterian innebär att man utesluter kött, fågel, fisk, skaldjur och ägg i sin kost. I likhet med andra vegetariska koster har man svårt få i sig järn, zink, selen, D vitamin och omega-3 fettsyror (se ovan för alternativa livsmedelskällor). Denna kosthållning innebär också att man har svårt få i sig tillräckligt med vitamin B12. För att få i sig tillräckligt med detta B vitamin är det vanligt att supplementera kosten med kosttillskott om intaget av mjölk och mjölkprodukter är låg (www.slv.se).

Vegankost

Karakteristiskt för en vegankost är att den inte innehåller kött, fågel, fisk, skaldjur, ägg, mjölk eller andra mjölkprodukter. Det innebär att man har svårt få i sig järn, zink, selen, vitamin, omega-3 fettsyror samt vitamin B12 (för goda livsmedelskällor till dessa näringsämnen se föregående text i vegetarisk koster). Vegankost innebär dessutom att man har svårt få i sig tillräckligt med kalcium eftersom man helt utesluter mjölkprodukter. Här bör man komplettera med berikade mjölkalternativ (soja, havre och ris), berikade juicer och gröna bladgrönsaker. Om man inte väljer just nämnda berikade alternativ, bör kosttillskott användas. Följer man en strikt vegankost innebär det att man har svårt att täcka sitt behov av protein, varför det är särskilt viktigt att inkludera baljväxter, fullkornsprodukter, sojaprodukter samt nötter och frön. Många som väljer att äta vegankost har också visats ha ett lågt intag av riboflavin, varför även vetegroddar, hirs och näringsjäst bör ingå som goda källor för just detta näringsämne.

Generellt för alla koster är att det totala energiintaget anpassas efter varje individ och är beroende av hälsotillstånd, kön, aktivitet och ålder.