Inloggning

Användarnamn:

Lösenord:




Tillagningsmetoder

Några råd och tips vid matlagning

Upptining/värmning
Det sker vanligtvis i någon typ av ugn som mikrovågsugn, vanlig ugn (över/undervärme) eller varmluftsugn. Om man har små mängder mat som skall värmas är nog mikrovågsugn det mest energisnåla och snabbaste alternativet. För att undvika att maten blir torr så bör den alltid täckas. Det kan vara svårt att avgöra när maten är varm eftersom det är flera faktorer som påverkar tiden som t.ex. utgångstemperatur och mängden vätska i maten. På nyare ugnar finns program för automatisk upptining och värmning. Välj hellre en kortare tid som får ökas på, än att övervärma maten.

Kokning på spis och i ugn
Traditionellt när man tänker på kokning är det väl i en kastrull på spisen. Detta är fortfarande en bra och enkel metod för tillagning av många livsmedel som potatis och pasta. Det är viktigt att anpassa kastrullens storlek både till livsmedlet och till plattan. Alla kastruller kan inte heller användas på alla typer av plattor. Induktionshällar fungerar bara med kok- och stekkärl som har en magnetisk botten t.ex. gjutjärn, kastruller av emaljerat stål eller en botten av magnetiskt rostfritt stål. Att använda en spis med induktionskokzon innebär att kärlets botten uppvärms omedelbart och på detta sätt sparar man energi. En nygammal kokmetod kan vara att använda tryckkokare för livsmedel som har lång koktid som t.ex. ärtor och bönor. Det högre trycket innebär att koktiden kan minska jämfört med traditionell kokning i kastrull. Kokning kan även med fördel också ske i ugn. Det innebär att det mesta av maten kan koka i sitt eget spad. Torra livsmedel som ris måste naturligtvis tillsättas vätska. Kokning av fisk i exempelvis folie kan med gott resultat ske i både i vanlig ugn och i varmluftsugn. Använd gärna en innertermometer för att avbryta kokningen i "rätt" tid när fisken är färdig.

Stekning på spis och i ugn
Att steka i ugn är bekvämt och praktiskt både i vanlig ugn och i varmluftsugn. Det går även att steka i mikrovågsugnar av kombinationstyp. Varmluftsugnen har fördelen att det går att tillaga flera rätter samtidigt eftersom luften cirkulerar i ugnen. Färgsättningen kan bli ojämn beroende på hur luften kommer åt att cirkulera. För bästa resultat så bör man följa de anvisningar som finns för respektive ugn. Det gäller såväl ugnstemperatur, rekommenderade tider samt placering i ugnen. En del varmluftsugnar har också en kombination med ånga som gör att maten blir saftigare. Rådet att använda innetermometer gäller även här. Stekar av olika slag, kyckling samt pizzor och gratänger passar bra för matlagning i ugn. De flesta ugnar innehåller en funktion för grillning. Eftersom grillning sker i hög temperatur under kort tid är det viktigt att passa tiden så att maten inte blir bränd. Det som passar att grilla är t.ex. tunna kotletter och biffar, kycklingdelar och korv. Stekning av kött i bit och korv i skivor sker även i stekpanna på spisen. Stekpannor med s.k. släpplätt -beläggning (teflon) är känsliga för överhettning. Att woka innebär att fräsa finfördelade råvaror snabbt på hög värme i en speciell typ av stekpanna.

Bakning
Både vanlig ugn och varmluftsugn passar bra för att baka matbröd och kaffebröd i. I ugn med ångtillsats går det lättare att få bröd med en knaprig skorpa. Vid bakning i varmluft bör man för att få ett bra resultat observera att vissa moment skiljer sig från bakning i vanlig ugn. Färgsättning sker både på sidor och ovanpå bullar. Bröd och bullar måste vara väljästa annars kan de bli missformade och färgen kan bli ojämn. Bullarna får inte heller stå för tätt på plåten. Ett gott råd är att följa de anvisningar som hör till respektive ugn. Gräddning av bakverk som kräver hög temperatur och kort gräddningstid lämpar sig mindre bra för varmluftsugn.

Groddning

Det är enkelt att själv grodda bönor, linser och fröer. Groddar är goda och näringsrika och kan ätas naturella eller användas som ingredienser i olika maträtter. I princip går alla bönor, linser och fröer att grodda, men bäst lämpar sig mungbönor, alfaalfafrön och gröna linser.

Så här groddar man
Lägg ca en deciliter av valfri bön- eller frösort i en stor glasburk med vid öppning. Sätt ett finmaskigt nät över burköppningen. Fäst det med en grov gummisnodd. Skölj noga i kallt vatten. Blötlägg bönorna i 5-12 timmar och frön i 8-10 timmar.

Häll av blötläggningsvattnet och skölj noga. Ställ burken lutande, t ex i diskstället. Täck över med en handduk. Groddar utvecklas bäst i mörker.

Skölj minst 2 gånger om dagen. Groddarna är färdiga efter 3-6 dagar. Ställ dem då ljust i några timmar, så att de späda bladen blir lite gröna. Förvara groddarna i kylskåpet. De bör ätas inom en vecka. Skölj dem varje dag och före användning. Bönor ökar ca 6 ggr i volym och fröer ca 20-30 ggr.

"Grundsur", dvs. grunden för surdegsbröd

Vad är en surdeg? Den första surdegen lär ha kommit till av en slump. Troligtvis var den en bortglömd deg av mjöl och vatten, som spontant började fermentera (jäsa). En spontant startad surdeg kan tillverkas i två steg.
  • Steg1. Blanda lika delar rågmjöl och vatten (100g rågmjöl + 100ml vatten) till en deg som får fermentera i t.ex. en glas- eller plastburk med lock. Låt den stå 48 timmar i +20 - 30° C.
  • Steg2. Tag en matsked av blandningen ovan (steg1) och tillsätt ytterligare 100g rågmjöl + 100ml vatten. Låt stå 20 timmar till i +20 - 30° C.
Rör gärna om innehållet ett par gånger per dygn.

Om grundsuren luktar friskt och syrligt är den klar att användas för surdegsbakning. En grundsur håller sig bra i några veckor om den förvaras vid +8° C.